In New York you can be a new man!

Från det ena till det andra. Plötsligt var min lilla lägenhet invaderad av en höstlovsfirande familj, men bara ett drygt dygn innan vi tog en långhelgstur till New York. Staden som aldrig sover. Nåväl, tonåringar med eget hotellrum sover i alla fall längre än de borde om de skulle maximera besöket, men det är klurigt, det där med prioriteringar. Istället fick föräldrarna jogga en morgonrunda i Central Park med solen från en blå hösthimmel skinande in mellan skyskraporna i öster. Inte så illa ändå. 

Vi hann förstås med en hel del i alla fall. Det blev lite många donuts. Jag fick släpat allihop med till 9/11-museet, och Isak fick med oss på att äta världens bästa burgare (enligt burgerdudes.com, och då är det väl så) på ett ställe i West Village. Vi spanade utsikten från nybyggda skyskrapan Edge i Hudson Yard, och vandrade typ traditionsenligt över Brooklyn Bridge. Halloweenfirare och turister i drivor på Times Square såg vi. En trevlig kväll med kompisar från Malmö fick vi. Och det är inte vardag för oss att se någon injicera narkotika på trottoaren, vilket tyvärr också var ett av de många ”intryck” vi fick med oss. 

Agnes var den som njöt allra mest, inklusive med flest upplevda gåshudsögonblick, av musikalen Hamilton på en tvärgata till Broadway. Det var en kul show, och samtidigt en skruvad historielektion om självständighetskriget och USAs tidigaste historia. Alexander Hamilton var en av de mest tongivande militärerna och politikerna från denna period, något som skulle ha varit svårt att tro om man enbart sett till hans påvra bakgrund och tuffa uppväxt som föräldralös på en karibisk utpost. Men han lyckades ta sig till New York och där ”bli en ny man”, som en av låtarna i musikalen förmedlade. Den amerikanska drömmen och NYC som transformationens plats i ett. Någon ny man blev det väl inte av mig denna resa, men det var enormt välkommet att få lägga till några gemensamma familjeögonblick i minnesbanken efter nästan tre månader utan flocken samlad.