Uppiggande pånyttfödelse

Man skulle ju kunna tro att Maryland Renaissance Festival skulle vara mer utvecklat än Visby Medeltidsvecka, men faktum är att det hela var ganska barockt, men inte en enda smula rokoko.

OK, slut med försök till besserwisser-lustighet. MRF utanför Annapolis var mitt och storbarnens utflyktsmål i söndags tillsammans med ett gäng vänner. Tornerspel, svärdslukare, ormtjusare, akrobater, labyrinter, billig men välsmakande öl,  pilbågsskytte, elefantridning, träsvärd och allsköns tingeltangel; och så framför allt, en herrans massa folk. Men inte bara den vanliga sladdriga-shorts-och-sladdrig-t-shirt-standardamerikanerna, utan en hel massa av den lustiga minoritet som kallas entusiaster. Folk som klätt ut (upp?) sig i allt från fulla riddarrustningar via mystiska Gandalf-inspirerade trollkarlsdräkter, Ludvig XIV-peruker och kråsade kragar till Braveheart-brövlare i typ sönderklippta potatissäckar - helt enkelt vad nu än som matcha en romantiserad, hollywoodiserad föreställning av något riktigt gammalt.  Många män hade gått all in på Pirates of the Caribbean-temat, och många kvinnor hade korsetter som tvingade fram mycket mer brösthud i dagen än vad som var klädsamt (och normalt sedligt vid barntillåtna evenemang här i staterna). Tack och lov fanns det också gott om plats under lövträden för civilklädda fluktare som oss. I vilket fall; ett allmänt spektakel, men inte krystat à la Disney utan ett slags burleskt kitchspektakel med en genuin feeling. Ja, vi gillade det faktiskt allihop och hade en riktigt kul dag.

Vågar inte lägga ut fotot jag tog på framsidan

Front-de-Boeuf möter Jack Sparrow

Hon fick välja vilken synd hon var skyldig till själv...

Hur jag än vänder mig har jag snabeln fram, svansen bak och tjoande gringos på ryggen.

Vissa lägger ner mer kraft än andra. Ond kraft.

Hårdklädda män med mycket ansiktsbehåring smäller ihop.

Agnes bakom sin kompis Sara.

Riddar Vilgot