Heaven number seven

Jag gissar att Agnes är en ganska normal 7-åring, i så måtto att måttfullhet inte är något att förvänta sig. För måttful är hon normalt sett inte (med undantag från godis - barnet är oförmöget att äta upp lördagens godispåse). Nåväl, det jag menar är att när hon haft det kul är hon inte sen att ropa ut att detta var "the best day ever". Baksidan är naturligtvis melodramatiska "worst days ever" med "ni älskar inte mig" och så vidare, men strunt nu i det. För i lördags hade hon förstås en ny bästadag. Och varför inte ha det när man fyller sju?  

Morgon med mössa

Originalplanen med nöjespark regnade bort, så det fick bli lite improviserat. Agnes villkor var lag (nåja, sådär ungefär i alla fall). Härlig mysfödelsedagsmorgon med paket i sängen, nystekta plättar och pannkakor till frukost, och sedan gott om tid att leka med nya leksaker (ack, denna plast...). Tidigt på eftermiddagen hämtade vi upp några tjejkompisar, först för bio med jättepopcorn (jepp, smurfkvoten är nu fylld för en tid framöver), och sedan för en helkväll hemma med tjejerna (och lillebror förstås). Det blev allt från discodans och raider på studsmattan till egendesignade hemgjorda pizzor, mer lek, chokladprinsesstårta (hrrmm...) och slutligen "sleepover". Volymen var hög, tempot mördande, och glädjen stor.



Madison, Agnes, Isak, Torrie och Sara