Isak har såsom rapporterats alltså ofrivilligt blivit vänsterhänt. Southpaw, som det heter på boxarspråk, liksom Rocky Balboa. Med högra armen i gips och mitella är det vänstran som gäller för allt. Och han har varit väldigt obekymrad över det hela. Han verkar för det första inte ha ont. Vidare, när Agnes har läxor vill han också göra sina övningar i någon bokstavs- eller sifferbok. Håller fast med gipshanden och kluddar på med sin ovana vänsterhand. Det går bättre dag för dag. Datormusen hanterade han lugnt med vänstran från dag 1, faktiskt. Och så vidare. I övrigt fysisk aktivitet rullar livet på. Fotboll har på sistone börjat vinna över pojkens hjärta, och här låter han inte sitt armbrott hindra vare sig intensivt löpande, skott eller nickträning på gräsmattan. Förutom att klättra fortsätter han att vara precis så fysiskt intensiv som varje (snart) 4-åring ska vara.
På födelsedagskalaset i söndags blev det ju också tvunget att svinga med vänster arm mot Spiderman-piñatan. Mamma hade dock denna dag förbjudit det godis som normalt finns i piñatan för att undvika krockar och frustration i godisjakten som utbryter när figuren går sönder. Istället var det en skattkarta som kom ut, som ledde till en hederlig gammal fiskedamm. Lugnare så.
Nästa vecka blir det besök hos ortoped eftersom brottet var nära armbågen, därefter sannolikt helgipsad arm i flera veckor till. Lite hjärtskärande är det att se honom med gips, men ändå mindre när man märker hur lite han faktiskt bryr sig. Får han därtill välja färg själv på det "permanenta" gipset, som vi hört ska vara möjligt, är det till slut kanske inte mer än lite synd om lillkillen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar