Jaha. Val i Sverige. Finns något nytt att säga, så säger vi det - det verkar vara linjen som amerikanska medier generellt tänkte. Så föga förvånande går
Wall Street Journal ut och pratar först och främst om "the entry into Parliament of the far-right".
New York Times rubrikmakare är inne på samma linje och kolumnisten kallar valet en politisk jordbävning. USA:s public service-nyheter
PBS News kör också glammig blid på Åkesson och historien om det parti som nu fått tåfäste i "the Riksdag".
Washington Post inleder dock lite bredare, om Alliansens behov av att uppvakta "the Greens".
Reuters noterar lite torrare det oklara resultatet men ser kronans successiva förstärkning gentemot dollar och euro som bevis på att det inte är mycket att oroa sig över. Nu är ju
The Economist inte en amerikansk tidning, men eftersom de har större upplaga i USA än i Europa får de dispens i min lilla medievalkrönika. Rubriken talar om dödläge, men också om Reinfeldts personliga triumf. Slutligen, amerikanska nättidningen Huffington Post verkar inte tycka att det finns något nyhetsvärd alls i det svenska valet - inga länkar alls om valet, dock finns en del gammalt om Tiger och Elin. Förstås. Man kunde ju tycka att de åtminstone kunde ha konstaterat att svenske statsministern hade (fått) valt en ovanligt ful färg på sin enfärgade "power tie" denna historiska kväll.
"Det var Schlingmann som valde den, själv är jag färgblind."
Nu gäller det bara att valets stora "loser", som naturligtvis får lite eller inget utrymme i amerikanska artiklar om vårt val, tillsammans med fem röd-gröna kompisar som kommit in i Riksdagen infriar sitt vallöfte om att inte ge SD makt genom att lova att inte rösta i kammaren i fyra år. Det mandatet torde de väl i alla fall ha från sina väljare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar