Otillgängliga cornflakespaket

När jag växte upp var bilden att man i USA i stort sett fick körkorten i flingpaketet - så löjligt enkelt skulle det vara. En korrigering är på sin plats. Åtminstone för en utlänning krävs det långt mer än så. Inte i kör- eller trafikkunskap, men i pappersexercis.

Efter en anmälan hos min arbetsgivare fick vi vänta i två månader på ett särskilt brev från amerikanska UD (som säger att vi har rätt att söka körkort), ett fax från tillbörlig myndighet att de har tagit detta ad notam (Virginia Department of Motor Vehicles - DMV) samt ett endosseringsbrev från min arbetsgivare. Med dessa brev, plus två olika identifikationsformer (svenskt körkort duger inte), samt bevis på att vi bor i Virginia (elräkning med rättstavat (!) namn på), kunde man passera det största hindret på väg till körkort - välkomstluckan på DMV:s kontor för att få en nummerlapp för sitt ärende. Därefter är tålamod för väntetiden och avsaknad av totala blackouts egentligen det enda som behövdes.

Efter väntan följer registrering med tagande av foto, 15-sekunders syntest, genomgång av dina papper igen plus naturligtvis ett par blanketter till att fylla i. Sedan mer väntan. (Jag passade på att hjälpa en nära nog blind dam på 83 år att fylla i sin blankett. När jag frågade vad hon hade för ärende så sade hon att hon skulle bestrida att hon inte fick behålla sitt körkort. Oh well...) Sedan får man då till slut i alla fall komma till en skärm på en pulpet (à la arbetsförmedlingen) där "teoriprovet" skulle göras. Både jag och Pia hade faktiskt läst igenom DMV:s körkortsmanual på 30 sidor kvällen innan, för säkerhets skull. Trafikreglerna skiljer ju sig åt mellan delstaterna, så det är bra att kolla lite detaljer kring promillegränser och vad som gäller för högersvängar vid rödljus. Typ. Overachievers...

Först skulle så 10 trafikmärken  identifieras. Här fick man inte ha några fel, men när alternativen gjorde det nämast löjligt uppenbart att välja rätt. Sedan 25 allmänna trafikregelfrågor, där man behövde 20 rätt. Provet tog väl 15 minuter. (Den som vill köra några testfrågor kan ju kolla sina kunskaper här). Sedan mer väntan på trafikinspektör för uppkörning. Jag lyckades då med konststycket att få en inspektör som 4 år tidigare kommit från Phuket, Thailand, där han bland annat arbetat som skräddare. Ett jobb som gett honom många kontakter i Sverige, dit han också rest många gånger å det jobbets vägnar (Helsingborg, Bara (!), Skellefteå osv.) och lärt sig ett och annat ord svenska. Med detta och pågående våldsam politisk kris i Bangkok hade vi mycket att avhandla under vår 4-kvarters rundtur. I vår egen automatväxlade bil förstås.

Om en vecka ska körkorten dyka upp i flingpaketet. Jag menar brevlådan. Whoopie!