Att resa någonstans i samband med Spring Break - amerikanernas blandning av sport- och påsklov - är i vårt adopterade sociala strata närmast en självklarhet. Och visst, vi har ju i ett huj nått en tid då barnens skollov alltmer styr tajmingen i semestervalen, och vi gillar att hitta på saker. Så efter mitt okristligt tidiga 10-mileslopp (Cherry Blossom Run i stort sett utan några cherry blossoms kvar) förra söndagen så drog vår Honda Pilot ut på äventyr igen. Norrut genom Maryland, Pennsylvania och sedan in i västra delarna av New York state. Efter natthärbärge i Buffalos utkanter kunde vi snabbt på morgonen korsa gränsen över till Kanada och i klart bistrare klimat njuta av utsikt, dunder och evigt dis vid Niagaraflodens vertikala förflyttning en sisådär 50 meter.

Märkligt det där med välkända turistställen. När man väl står där och med egna ögon ser det som redan innan man kommit dit på något sätt är ett välkänt panorama, svajar åtminstone jag vilt mellan beundran och, ja, nära nog en gäspning. Niagara Falls, check, liksom. Man får skärpa sig för att hamna mer i det förra. I det här fallet då kraften, mäktigheten och skönheten i vattenfallen ju inte kan förnekas. Det är ett coolt ställe. Men ändå.
 |
By Night... Fallen ändrar färger hela tiden. Uppskattades trots pyjamas. |
Nej, det tenderar för mig ofta att bli lite bättre upplevelser när jag inte riktigt vet vad som ska komma, eller när jag har låga förväntningar. Som att på hemvägen komma förbi gamla stålstaden Pittsburgh i västligaste Pennsylvania och finna ett alldeles charmant ställe - pulserande centrum med skyskrapor, vackra stålbroar över omgivande floder som för tanken till Paris, omgivet av gröna kullar i bästa Bayern-stil. Bara hälften av befolkningen jämfört med för 50 år sedan, så infrastrukturen räcker väl till. Och så Carnegie-stiftelsens fortsatta miljondrössel som levererar museum av världsklass vare sig man gillar konst, dinosaurieben eller tekniska experiment. Eller Andy Warhol, speciellt Andy Warhol. Och så önskar man vips att man haft ett par dagar till ute på vårlovsvift.
 |
Skaffa fram mina nuggets! - Arbetarklasshak i Pittsburgh... |
 |
Utanför Carnegie Science Center |
Målet är ingenting, vägen är allt, nynnar jag i bilen över Pennsylvanias kullar på väg hemåt. Och försöker förtränga att över ett dygn av denna minisemester gick åt inne på ett superbullrigt inomhusjättevattenland i Kanada. Oh well, the kids liked it...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar