Vi får tacka för relativt lång och trogen tjänst, men nu är det slut. Objektet är en välberest, tung rackare, en av de sista i sitt slag att produceras. I oktober 2000, blott någon månad mer än decenniet sedan men oändligt länge sedan i teknikhänseende, monterades denna apparat samman på en fabrik i Mexiko, sannolikt vid det ansvariga konglomeratets fabrik i Ciudad Juarez (en stad som på senare år sorgligen kollapsat i våld och ond bråd död). Med sin flata istället för välvda skärm (s.k. Flat Display) och sina 27 tums skärm var denna Philips-TV ett tillsynesvis modigt steg mot modernitet men i historiens ljus ett blindskär i teknikutvecklingen. Supertung, över 30 kg, och skrymmande förstås. Den fick ändå se och visa mycket. Den transporterades in över gränsen till den stora marknaden i landet i norr och hamnade så småningom i lagren hos en större hemelektronikkedja i Atlanta, Georgia. En viss H. Smedberg köpte den där, gissningsvis någon gång under 2001, och den hade under sina första fyra år en säkerligen normal TV-tillvaro med traditionell kabel-TV och sannolikt DVD anslutet. År 2005, när familjen S beslutade sig för att lämna USA och Atlanta, bröts denna tillvaro, men istället för att gå vidare på den lokala andrahandsmarknaden blev denna TV lastad på container, och fick sedan åka båt över Atlanten, till Sverige. En sådan resa är lite oväntad givet inkompatibla TV-standarder i Europa och USA och att platt-TVar nu tagit över marknaderna helt, men med nyfödd son och mycket jobb vid denna tidpunkt ska vi inte döma ägaren hårt för denna lilla besynnerlighet.
I två år fick sagda klump sedan stå i flera olika förråd i Nacka, improduktiv men garanterat besvuren vid olika flyttar, tills den i juni 2007 hämtades av en viss familj Holmberg och ånyo sattes i container och skeppades bort. Huruvida den lånades ut eller skänktes bort är till dags dato något oklart, men det är inget vi behöver uppehålla oss vid här. Lastbil till Göteborg, båt till Hamburg, sedan vidare till staden Puerto Barrios vid den guatemalanska karibiska kusten, slutligen med lastbil längs den slingriga vägen upp på den centralamerikanska högplatån.
I oktober 2007 fick den så åter komma i bruk i en lägenhet i zon 10 i Guatemala City. Fram till början av 2009 var den familjens enda TV och serverade ansenliga timmar dubbade barnprogram på kanalen Discovery Kids, men fick sedan ge plats åt en platt, plasma-TV. Tiden hade verkligen kommit i kapp den. Men efter relegering in på ett litet rum där den stod oanvänd i ännu ett år, kom ännu en resa och comeback. I januari 2010 blev det container och resa igen, ner till P.B. och med båt norrut till Baltimore, Maryland. Från och med april var den på plats på gästrummet i ett hus i norra Virginia, där den därefter serverat en försvarlig mängd mexikanska såpoperor men också ett antal matcher i fotbolls-VM i Sydafrika (sedan dess "efterträdare" plasma-TVn visat sig vara av ganska svagt virke). Nyttan blev dock inte så långvarig, och strax före nyåret 2011 slutade denna beresta trotjänarklump att vidarebefordra bilderna från den fiberoptikanslutna kabelboxen. Alla upplivningsförsök har varit förgäves. Den är nu slutligen nedburen från ovanvåningen (inga skador på bärarna, tack...) och på onsdag påbörjas dess sannolikt sista resa i helt stycke när sopbilen från American Disposal Services passerar bostadsområdet (jo, här plockar de upp i stort sett allt utom skrotbilar). I konsumtionssamhällets ständiga flöde lär den inte vara speciellt saknad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar