Ett besök i New York är vanligen ett bra sätt att få reda på hur otrendig man är. Döm därmed om min förvåning, efter vår korta minisemester där alldeles nyss, hur väl jag själv "låg i tiden" på åtminstone en liten punkt: ansiktsbehåring. Från trendigt med skarpa kanter på MoMA-besökare, via veckolånga casual-skägg hos kontorstyper till tovigt och yvigt hos
Occupy Wall Street-folket - aldrig har jag sett så många män bojkotta Gillette. På modebutikernas affischer och i filmreklam på blinkande jätteskärmar vid Times Square förstärktes bilden av att säsongens ideal är den hårige mannen. Är inte det månne ett tecken så gott som något om att (ännu) bistrare kris- och spartider är på gång?
 |
| The Hangover-Zach fortsätter hårigt i nya filmen... |
 |
| Kämpar för en bättre, mindre välrakad värld... |
 |
| Uppdatering på begäran: Lite, lite Jersey Shore-trendig? |
För övrigt finns ännu ett ekonomi-inlägg
här. Måste bli bättre på att bli kort och kärnfull, tror jag...
Min man, nu mera också skäggbeprydd, är mycket nöjd med din spaning och känner sig nu väldigt trendig. Kan också meddela att jag i antingen SvD eller DN i somras läste ett längre reportage om detta fenomen. Ni skäggbevuxna har tydligen som en egen subkultur där ni tex. hälsar på varandra på gatan? Slutsatsen var i alla fall densamma som din, att det var just väldigt trendigt.
SvaraRaderaMaria